20 december Lap See-Lam

Vilka var konstnären Lap-See Lams mest svindlande konstupplevelser under 2020?

Jumana Manna, Wild Relatives (stillbild), 2018.

Jumana Manna, Wild Relatives, Tensta Konsthall, Stockholm 

I Jumana Mannas film Wild Relatives (2018) är fröet huvudrollsinnehavare. Handlingen kretsar kring ett forskningscenter för jordbruk i Aleppo som tvingas flytta till Libanon på grund av det eskalerande kriget. Då de inte får med sig sin genbank av fröer beslutar de att återskapa samlingen genom att begära ut frökopior från världsgenbanken i Svalbard. Där bevaras tusentals nedfrusna fröer i en nedlagd gruva som backup vid en eventuell framtida katastrof. En både svindlande och kontemplativ filmupplevelse där vi genom fröets resa få möta de människor som befolkar dess väg och det geopolitiska sammanhang som möjliggör transaktionen. 

Salad Hilowle, Passion of Remembrance (stillbild), 2020.

Salad Hilowle, Buuraha U Dheer (The Highest Mountains), Galleri Mejan, Stockholm

I Salad Hilowles essäfilm Passion of Remembrance, som visades på hans MA-utställning på Kungliga konsthögskolan, bearbetas bilder av svarthet i svensk mediahistoria. Populärkulturella arkivbilder blandas med scener som filmats med analog film för att «skapa ett episkt bildspråk där afrosvenska kroppar skrivs in i vår filmhistoria, både symboliskt och tekniskt». De mäktiga bilderna rubbar det dokumentära materialet och dröjer sig kvar i betraktaren: mötet med skulpturgruppen Morianbron i trädgården på Ulriksdals Slott, kvinnan som rör sig i de norrländska skogarna, besökare på Södermalms moské och vännernas blickar rakt in i kameran. Jag ser fram emot Hilowles kommande långfilm Tungomål, och rekommenderar Waryaa (2018) och Brev till Sverige (2017) som finns på SVT Play. 

Éva Mag, Det finns en plan för det här, installationsvy, Bonniers Konsthall. Foto: Jean-Baptiste Béranger.

Éva Mag, Det finns en plan för det här, Bonniers Konsthall, Stockholm

Som så många andra blev jag berörd av Éva Mags utställning Det finns en plan för det här på Bonniers Konsthall. Jag hade även lyxen att se Mags performance DEAD MATTER MOVES på det historiskt viktiga Judson Memorial Church i New York, där jag var på plats för att i likhet med Mag medverka i Performa19. Mest av allt minns jag de stöttande och roliga telefonsamtal vi hade inför biennalen, när det stundtals kändes som att «jag inte hade en plan för det här». Med det här som exempel hoppas jag på mer samtal och organisering oss konstnärskollegor emellan, särskilt under prövande tider som dessa.

– Lap-See Lam (f. 1990) bor och arbetar i Stockholm. Hon är aktuell med en konstnärlig gestaltning på Magasin III. 2021 medverkar hon i performanceprogrammet Nomadic Nights på Fondation Cartier pour L’art Contemporain i Paris, en soloutställning på Trondheim Konstmuseum och i en grupputställning på Pinchuk Art Centre i Kiev i samband med Future Generation Art Prize. 

För årets bidrag i Kunstkritikks julkalender, se här.

Comments