Förra årets nyhet om ett möjligt samarbete mellan Helsinki City Art Museum och Solomon R. Guggenheim Foundation gav upphov till en häftig offentlig debatt om vilken roll samtidskonsten och dess institutioner egentligen bör spela. När kostnaderna för en Guggenheim-franchise i Helsingfors – sammanräknat med arkitektur, plasts, licens och personal – offentliggjordes började folk kallsvettas, och debatten polariserades. Å ena sidan var man entusiasisk över möjligheten till ett stort internationellt konstmuseum i Helsingfors, å andra sidan var man ursinnig över den plötsliga entrén som gjorts av detta vidunder som enligt dem skulle skada den lokala konstscenen genom att bara ställa ut och samla på internationell konst.
Denna debatt ledde till uppkomsten av Checkpoint Helsinki. Flera konstnärer – bland andra Terike Haapoja, Tellervo Kalleinen, Markus Kåhre and Vesa-Pekka Rannikko – utgjorde den inre grupp som ledde handlingarna. Istället för att framställa sig som ett alternativ till Guggenheimkontroversen tog Checkpoint Helsinki sig an uppgiften att formulera en gemensam vision av en ideal institution. I oktober 2012 släppte de en rapport om nuvarande och långsiktiga målsättningar och strategier: Checkpoint Helsinki förklarar att de vill bli en «ny organisation för samtidskonst som producerar internationellt relevanta konstverk i Helsingfors».
Med MAP (Mobile Art Production) i Stockholm och Artangel i London som föredömen deklarerar Checkpoint Helsinki att öppenhet gäller på alla nivåer av verksamheten, och att en lätt och flexibel organisationsmodell gör det möjligt att reagera på konstnärliga, sociala och politiska förändringar. Tonvikten ligger på småskaliga och återkommande projekt på olika platser i staden, av konstnärer som håller på att etablera sig internationellt. Dessa produktioner kommer att utforma en Checkpoint Helsinki-samling som kommer vara kunna turnera. Slutligen, år 2037, strävar Checkpoint Helsinki efter att uppföra en bonig åt sina aktiviteter.
Dessa aktiviteter ska inledas nästa höst, när pilotprojekten från den öppna ansökningen har valts ut. Ansökningarna ska behandla konstproduktionens strukturer, subkulturer och exprimentella konstformer. Vilken skala pilotprojekten och Checkpoint Helsinkis fortsatta verksamhet får kommer att bestämmas av den pågående processen för att finna finansiering. Undervisnings- och kulturministeriet gav 30 000 euro i stöd till skrivandet av rapporten, och Helsingfors stad har godkänt en årsbudget på 1 300 000 euro.
Strategirapporten betonar att Checkpoint Helsinki är ett kollektivt projekt, vilket redan har vitaliserat den finska konstscenen genom att föreslå nya strategier och metoder för att göra utställningar. Entusiasterna är eniga, och upphetsningen från institutioner och individer är påtaglig: Finland tycks ha saknat en grundläggande offentlig diskussion om de mest brännande frågorna kring konstnärlig produktion.
Genom att ständigt möjliggöra nya produktioner strävar Checkpoint Helsinki oförväget efter att lösa alla problem som uppstår av en rigid konstscen. Men många utmaningar kvarstår. Checkpoint Helsinki föreslår en struktur av samarbeten, ett slags modell för gemensam produktion med lokala gallerier och institutioner, däribland de stora konstmuseerna, för att stärka och pånyttföda demn finska konstscenen. Detta löper risken att förvanda Checkpoint Helsinki till ett produktionsverktyg för befintliga institutioner som saknar resurser för att producera och ställa ut internationell konst. Att dessutom skapa, upprätthålla och utveckla organisationen och dess målsättningar är en utmaning som ofta innebär det hårdaste slaget mot nya initiativ, oavsett hur stad- och kulturpolitik ser ut. Särskilt som den utlysta öppenheten inom en liten grupp yrkesverksamma i kombination med samarbetet med befintliga institutionella strukturer inte omedelbart tycks utlova nya mötespunkter inom samtidskonsten. Detta till trots har Checkpoint Helsinki – i formen av vissa gemensamt formulerade konstideal om det kollektiva, internationella och relevanta – tecknat konturerna av de nödvändiga åtgärderna för att skapa en kritisk, mångsidig och engagerande konstscen. På sin väg från en motståndshandling till konkret förslag lyckas Checkpoint Helsinki framhäva vikten av reaktionsförmåga och ansvarsfullhet inom konstnärliga praktiker.
