Kungliga konsthögskolan avvisar kritik

Elever och personal har alla blivit hörda. Det menar konsthögskolans styrelseordförande, Berit Svedberg, med anledning av ett antal medarbetares vädjan om utomstående granskning av skolan.

Det klassiska lejonet  vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm.
Det klassiska lejonet vid Kungliga konsthögskolan i Stockholm.

Kontroverserna kring Kungliga konsthögskolan i Stockholm fortsätter, och tidigare i veckan offentliggjordes en anonym skrivelse där delar av personalen vädjar om en utomstående granskning av skolan. 

– Styrelsen har under 2015 deltagit i ett förändringsarbete på skolan där en mängd grupper och åsikter har samexisterat. Elever, lärare och professorer har alla blivit hörda, framhåller Kungliga konsthögskolans styrelseordförande, Berit Svedberg, i ett uttalande till Kunstkritikk. 

– Trots ett år av diskussioner och processande har de allvarligaste anklagelserna i den anonyma skrivelsen inte kommit upp. Materialet kom till oss igår och vi håller på att sätta oss in i det för att få en bättre bild av grunden till anklagelserna, fortsätter hon.

Kunstkritikk rapporterade förra året om situationen på konsthögskolan, efter att Konstakademien uttryckte oro om ett odemokratiskt styre sedan rektorn Marta Kuzma tillträdde posten. Kritiken backades upp av vissa studenter, men avvisades av andra. Nu kommer kritiken inifrån skolan i en skrivelse undertecknad «stora delar av Kungl. Konsthögskolans personal», som redogör för interna konflikter, uppsägningar, ökade sjukskrivningar och rättsosäkerhet.

Marta Kuzma.
Kungliga konsthögskolans rektor Marta Kuzma.

Berit Svedberg framhåller däremot hur det förändringsarbete som inleddes under 2015 kulminerade i en organisationsplan som innebär ett förnyat fokus på studenternas behov, samt utveckling och planering av utbildningen.

– Den nya organisationsplanen har en tydlig och demokratisk struktur med elever och undervisande personal representerade inom alla centrala instanser, säger hon och framhåller att förändringar av en institution som Kungliga konsthögskolan aldrig kommer utan motstånd, och är påfrestande för alla inblandade.  

Skrivelsen ger en annan bild, och menar att myndighetsbeslut allt mer utformas för att gagna ledningen, och att personalgrupper och fackliga föreningar har riktat skarp kritik mot den nya organisationsplanen där «demokratiska nämnder och råd decimerats och tappat inflytande». Det talas också om en utbredd straffkultur där intern kritik tystas.

Även skolans försämrade ekonomi läggs på ledningens samvete. Utöver ökade representationsutgifter, kostnader för nya lokaler och föreläsningsserier sägs internationaliseringen av lärarkåren bidra till en pressad ekonomi. Tillsättningen av professorerna Peter Osborne och Catherine Malabou har skett trots att Vetenskapsrådet avslog ansökan med hänvisning till att det saknades pengar. «KKH har i november 2015, på kort tid förbrukat 1,8 Mkr av myndighetskapitalet», står det i skrivelsen.

Kunstkritikk har sökt rektor Marta Kuzma, som har avböjt att svara.

Læserindlæg