Doven hyperrefleksivitet
Keren Cytter laver film og reflekterer rigtig meget over sig selv – ligesom alle andre i dag. Måske det er derfor hun er så spændende.
Kritik
Avbrott mitt i
I Nina Canells utställning på Moderna får kommunikation och mening stå tillbaka för information och utbyten mellan objekt. Men sakligheten slår stundtals över i ironi.
Materiens forgjengelighet
Martin Clark innleder sitt program på Bergen Kunsthall med å trekke den godt bevarte hemmeligheten Robert Overby inn i lyset.
São Paulos vrengte blodappelsiner
Den 31. São Paulo-biennalen er et forsøk på å tenke nytt om fortiden og fremtiden. Men med reformiveren følger også en instrumentell bruk av kunsten i kapitalismekritikkens og opprørets navn.
Samtida, alltför samtida
Årets Modernautställning visar konst från Östersjöregionen, och blandar verk från olika epoker. Resultatet är en utställning utan idé, så tidsenlig att den går rakt ur tiden.
Reservert vold
Fotogalleriets utstilling Scratch It, Stitch It, Cut It, Keep It understreker at fotografiet også er en plastisk flate og tekstur – og et objekt til fri benyttelse.
Skulpturprocesser
Der er noget sympatisk, men også noget rygvendt over Lone Haugaard Madsens åbne processer på det nye galleri Bianca D’Alessandro i København.
Cartesiansk vaudeville
Emily Wardills nya film på Index är en psykologisk fallstudie om människors psykiska sammanflätningar, som lämnar betraktaren med fler oklarheter än den lyckas besvara.
Tam appetittvekker
Verksutvalget i An Appetite for Painting synes å bunne i et ubegrunnet kvalitetsbegrep – et rimelig utgangspunkt for en privatsamler, men et diskutabelt prinsipp for et nasjonalmuseum.
Med pisken i hånden
Charlottenborg har trukket Rose Englishs folkelige cirkushest ind i kunstinstitutionens manege. Det er forfriskende, men også lidt veldresseret.
Eh…uropa?
Gjennom en høyst vilkårlig kuratormodell ender utstillingen Europe, Europe på Astrup Fearnley opp med å si fint lite om europeisk kunst som sådan.
Medi(a)entusiaster
Den mediehistoria «före och efter internet» som tecknas i Snel hest på Alingsås konsthall har hög igenkänningsfaktor men saknar rigorös analys.
