Här är Kunstkritikks bevakning av den svenska konstvåren 2017 och säsongsstarten i Stockholm.
Trots chefsbyten på institutionerna och förändringar på galleriscenen, så visar den svenska vårsäsongen på behovet av nya intellektuella och konstnärliga impulser i konstlivet.
Samson Kambalus utställning på Galerie Nordenhake kopplar samman den tidiga filmens uttryck med leken och tidens betydelse i den malawiska kulturen.
Ondskan korrumperar, men formen förvandlar den i Lotta Antonssons och Haidar Mahdis utställning på konstnärsdrivna Hangmen Projects i Stockholm.
I Klara Kristalovas utställning på Galleri Magnus Karlsson konkretiserar ett existentiellt hot i de groteska gestalterna.
I Sofia Ekströms utställning på Galleri Riis i Stockholm iscensätts ett spel mellan måleriet och fotografiet. Det slutar med oavgjort resultat.
Krigen er kunstnerens muse i Vanessa Bairds retrospektiv på Munchmuseet i Oslo.
Katalin Ladiks första stora separatutställning i Norden betonar röstens omvälvande kraft.
106 år efter kvinder fik adgang til Folketinget bliver 30 af de mest indflydelsesrige foreviget i Mie Mørkebergs maleri.
Kohtas utställning Social Form handlar om möten mellan människor – men dialogen mellan verken uteblir.
Kunstkritikk modtager støtte af
