Nordisk xenofobi möter det absurda: dessutom bara ett klick bort. I samband med filmfestivalen Berlinale visar dagstidningen Die Zeit ett urval kortfilmer från förra årets tävlande, däribland Whaled Women av de Malmö-baserade konstnärerna Ewa Einhorn und Jeuno JE Kim. Filmen går att se på tidningens hemsida mellan 5 februari och 5 mars är tänkt som första avsnittet i tv-serien Krabstadt.
Whaled Women är en knappt tio minuter lång animation om den nordiska staden Krabstadt, en imaginär plats som plötsligt blir målet för en flyktingström av «valklädda» kvinnor, vars ö har sjunkit i havet. De nyanlända migranterna bär valar trädda över huvudet, så att det marina däggdjurets mun erbjuder ett titthål, vilket – kongenialt med den svenska vanan att blanda ihop uttalet av engelskans «v» och «w» (veiled/whaled) – för tankarna till helt andra plagg.
Det tvådimensionella visuella uttrycket påminner om tv-serien South Park, liksom svärorden och de roliga rösterna. Men till skillnad från den mer berömda fiktiva staden i Colorado består persongalleriet i Krabstadt inte av nioåriga pojkar, utan av isländska SchlopSchlop och svenska KK, två vuxna kvinnor som jobbar på «The Office for Development»; lägg därtill en myndighetschef med stockholmsdialekt som buktalas av ett ljusblått monster (kapitalet), de svårintegrerade valklädda kvinnorna själva och en rökande «Cunt Queen» som bryter på franska och – likt en grånande Hélène Cixous, i namn av något slags andra vågens eller skillnadsfeministiskt kvinnoideal – bestämmer sig för att eliminera de levande huvudbonaderna med hjälp av norska valjägare.
Med musik av Olof Dreijer från The Knife och sång av förra Konsthall C-curatorn Kim Einarsson är denna udda och våldsamma parodi på slöjdebatt, välmenande exoticism, normativ integrationspolitik och arbetslinjen lätt att roas av och svår att karaktärisera.
