Urscenen för stridspiloten Åke Hodells verk från 1960-talet är en flygkrasch. Konstnärskapet uppmärksammas nu med en utställning på Flygvapenmuseum i Linköping, som besynnerligt nog delvis tonar ned flygtemat.
Jesper Alværs utstilling på Kunstnernes Hus er både litt for tilbakeholden, og litt for regissert.
Superflex’ retrospektiv på Charlottenborg er et glimrende gensyn med velkendte behandlinger af verdens uretfærdigheder. Fremvisningen af udenlandske kontakter er dog udstillingens hovedværk.
Chadwick Rantanens forsiktig intervenerende industri-objekter minner oss om at vi også er koblet til rasjonelle, mekaniske systemer og at betraktningen er én slik kobling.
Å ta med tiåringen på Museet for samtidskunsts store Kjartan Slettemark-utstilling var forutsigbart nok en utmattende affære.
Claire Bishops bud på en «radikal museologi» er en kritisk, men også lidt verdensfjern, kommentar til den affirmative litteratur om ny museologi.
Boken The Global Contemporary and the Rise of New Art Worlds er et storslått forsøk på å oppsummere vesentlige endringer i kunstlivet siden Berlinmurens fall.
Skräckslagen av sin egen samtid valde Christoph Schlingensief att frenetiskt skapa som reningsprocess. Utställningen på Kunstwerke i Berlin visar hans konstnärliga uppgörelse med sin tids myter.
På Lunds konsthall samlas konstnärer ur olika generationer med utgångspunkt i den konkreta formen som samlande, men ahistoriskt begrepp.
Maleriet utsettes for en rekke vridninger og forskyvninger i Emma Ilija Wyllers separatutstilling på VI, VII, idet gesso møter kakao og helsekost.
Linn Pedersens installasjon Sedimentality på MELK undersøker dialektikken mellom fravær og nærvær i en teatral dialog mellom foto og skulptur, uten at det eksistensielle anslaget blir helt forløst.
Mira Schendels verk, presenterat i en första europeisk retrospektiv på Tate Modern, är slutet i en enigmatisk och cerebral närvaro, och samtidigt öppet för olika situationer, material och omgivningar.
Konstfacks masterutställning vibrerar av oro.
Paula Regos malerier bobler ut av Munchmuseets fortelling og danner sin egen kanon.
Hovedutstillingen ved Veneziabiennalen er en spiritistisk seanse hvor åndene uteblir.
For hvis skyld er afgangsudstillingen? Studerende kritiserer Kunsthal Charlottenborgs nye publikumspris.
