Glimmer og optiske illusioner
Ann Veronica Janssens tilbyder os en linse igennem hvilken, vi kan se verden på en ny måde. Banalt, måske, men sine steder også ekstremt effektfuldt.
Kritik
Det (andet) hvide guld
Anne Haanings videomontage er en elegant påmindelse om, hvordan et vigtigt kapitel i dansk kolonihistorie forsvinder ud af den kollektive erindring.
Vanens dressur
Malin Bülows tekstilkonstruksjoner på Galleri BOA er prøver på det institusjonelle rommets plastisitet.
Språkvåldskulpturer
Johanna Gustafsson Fürsts utställning på Accelerator är en ögonöppnande gestaltning av det kulturella folkmordet på en svensk minoritet.
Kroppen håller oss fångna
Människans ständiga dröm om verklighetsflykt får en gripande gestaltning i Den fysiska världen fanns fortfarande där på Konsthall C i Stockholm.
Vandreutstillingens dilemma
Veven av global flyt og forvikling som A beast, a god, and a line på Kunsthall Trondheim beskriver, utelater utstillingens umiddelbare kontekst.
Fremmed for øyet
I Kjell Bjørgeengens utstilling på Galleri K er videosynthesizeren et skapende og sansende subjekt som former verden med oss, ikke bare for oss.
Det uendeligt abstrakte rum
Nanna Debois Buhl opstiller en visuel model af astrofotografiets historie. Men den stramme abstraktion levner ikke meget plads til de kvindelige astronomer, der ellers trækkes frem fra glemslen.
Drømmen om usynlighet
Sandra Mujinga erstatter den hvite kubens kontekstfravær med grønnskjermens radikale plastiske potensiale.
Elegansens internationalismer
Le monde nouveau de Charlotte Perriand är en överdådig presentation av en konstnär vars utveckling registrerar 1900-talets motsägelser. Men bestod Perriands värld bara av män?
Nedtryckt i skorna
Varje löv är ett öga på Göteborgs konsthall gör kolonialismen poetisk och kännbar.
Man må ét skridt tilbage for at komme frem
Det nye MoMA opgiver sin position som alle museers forbillede for i stedet at omfavne mangfoldige, queer og komplekse subjektiviteter. Også modernismen får en ny begyndelse.
