Dolda utställningar
Daniel Birnbaum och Sven-Olov Wallensteins bok om Lyotard och utställningens idé förenar konstkritik och filosofi på ett sätt som inte liknar något annat.
Kritik
Karbonfangst er kansellert
Oliver Resslers påtale av teknologiske klimaløsninger bryter produktivt med rådende norsk konsensus, men tynges av den utopiske økokritikkens pinligere kjennetegn.
Elegi till överflödet
I Éva Mags utställning på Bonniers Konsthall tecknar anhopningen av gamla föremål konturerna av de människor som det globala kapitalet inte har bruk för.
Genom hud och hår
Den lilla Stockholmskonsthallen Mint öppnar för en politisk och arbetskritisk läsning av en till synes världsfrånvänd surrealism.
Ungdom, jeg plukker deg som en blomst
I Maria Pasenaus første fotobok er ikke medieringen et objekt mellom oss og den sosiale virkeligheten, men denne virkelighetens premiss.
Abstraktion i revolutionens tjänst
Ana Ofak har skrivit en bok om en grupp jugoslaviska konstnärer som med statens välsignelse såg modernismen som en väg bort från Sovjetkommunismen.
Verden er et åbent sår
Steve McQueens foruroligende værker får vores øjne til at svie af verdens smerte.
Själen i karantän
Lina Bjerneld visar hur dagens undantagstillstånd är en förlängning av något som var på plats redan innan.
Lyden af isolation
Isolationskunst fra Teheran, Milano og København viser, at podcast er det perfekte medie i en tid, hvor vi savner at høre hinandens stemmer helt tæt på.
Hjemmetrening
Adelita Husni-Beys nylige utstilling på Bergen Kunsthall kjennes sørgelig aktuell nå som den eskatologiske katastrofen ikke lenger er forbeholdt fiksjonen.
I figurationens dybe afgrund
I Per Kirkebys bronzeskulpturer er figuration et grænseland, hvor formen udvindes af materiens kaos for dernæst hurtigt at falde tilbage i mudderet igen.
Den selvutslettende institusjonen
Old Tree på Hordaland kunstsenter har intet samlende prinsipp, annet enn at dette er en utstilling, og at den er vakker.
