Museet ska bli en internationell förebild, sa styrelseordförande Lars Strannegård under gårdagens presskonferens i Riksdagen, något som nya chefen Tone Hansen insämde i. Hansen blir den första överintendenten för nya Moderna museet – den koloss som blir resultatet av en sammanslagning av det som tidigare var tre separata myndigheter: Statens konstråd, ArkDes – och Moderna museet.
Hansen är född 1970 och utbildad konstnär vid konsthögskolorna i Oslo och Malmö. Hon är sedan 2022 chef för Munchmuseet i Oslo, och var mellan 2011 och 2022 chef för Henie-Onstad Kunstcenter i Oslo som samarbetade med Moderna museet på flera utställningar med bland andra Hilma af Klint, Yayoi Kusama och Marina Abramović. Nu efterträder on Gitte Ørskou, som lämnar Moderna museet efter sju år som överintendent.
Hansens nya jobb innebär att hon går från en arbetsplats präglad av internt missnöje till en annan. Munchmuseet tvingades nyligen till stora personalnedskärningar, med interna stridigheter som följd. Samtidigt har det larmats om arbetsmiljön på Moderna museet, som enligt nättidskriften Magasin K utmärks av «hård personalpolitik, en alltmer hierarkisk organisation och ett ledarskap som i delar lett till rädsla och oro».
Under gårdagens pressträff var stämningen däremot på topp. Både kulturminister Parisa Liljestrand och ordförande Strannegård strålade av tillförsikt. Hansen hade rest till Sverige över dagen för tillkännagivandet, men var redan på måndagskvällen tillbaka på Munchmuseet där hon stannar till den 1 september, innan hon helt omlokaliserar till Stockholm.
Vad var det som gjorde att du tackade ja till tjänsten?
Jag tycker att det är en stor och spännande utmaning att tre institutioner nu ska bli en. Det ligger mycket potential i denna nya plats. Nu när jag har blivit mer bekant med Konstrådet, och det stora arbete de gör runtom i landet med att stödja lokal konstutveckling och mindre institutioner, så är jag ännu mer spänd.
Tre av Sveriges viktigaste offentliga konstinstitutioner blir nu en enda megainstitution med stort inflytande över konstlivet. Du har själv en bakgrund som konstnär och kommer att få en ovanligt stark maktposition. Hur ser du på det?
Jag tar min maktposition på största allvar – jag tycker det är en bra fråga att ställa sig och viktigt att reflektera och vara medveten om. Moderna museet har blivit en plats med flera olika röster som kan sina olika områden – det blir viktigt att lyfta dessa områden för mig, dock kan jag ju inte allt utan behöver stöd och kunskap runt omkring mig. Min bakgrund som konstnär gör mig särskilt observant på att museet ju också är en arbetsplats för de konstnärer som ställer ut där. Det blir viktigt för mig att ta ansvar för alla delar av konstnärens arbete.
Vilka risker ser du med att så mycket makt samlas i en enda myndighet?
Jag är mån om att vi riskbedömer vår position och tar höjd för att många röster får utrymme inom organisationen. Statens konstråd fortsätter ju också med sin egen beslutsstruktur för frågor som ligger utanför mitt mandat – det tror jag är klokt.
Du lämnar ett museum i uppror efter stora nedskärningar, för att ta över ett annat där det rapporteras om en infekterad arbetsmiljö. Vad tar du med från Munchmuseet kring stora och små konflikter kring kulturinstitutioner?
Det är inget tvivel om att nedskärningarna har haft konsekvenser för arbetsmiljön på Munchmuseet. Samtidigt håller vi på att bygga upp institutionen igen med ett nytt och ambitiöst program. En erfarenhet jag tar med mig till Moderna museet är att det måste finnas plats för mångas olika perspektiv och att vi visar respekt för varandras kunskap.
Många museer har hamnat i vad som kan beskrivas som en ängslig och politiskt korrekt position där stora gester saknas. Vad tänker du om det?
I en orolig tid är det viktigt att säkra vårt kulturarv och adressera svåra samhällsfrågor, men inte nödvändigtvis söka konflikt för konfliktens skull. Det centrala för en institution som Moderna museet är att vara relevant för sin tid. Sedan är det viktigt att konstnärerna känner att de får full konstnärlig frihet och trygghet. Konst kan vara en sorts mikrodiplomati och upprätthålla goda kontakter med omvärlden, när andra områden misslyckas i stökiga tider.
Hur ser din konstnärliga vision ut?
Programmet är lagt under en god tid framöver, så det kommer ta lite tid innan min vision lyser igenom. En spännande del av den nya myndigheten är att vi kommer att forska mer och bygga upp en hel forskningsmiljö. Det finns en förväntning om ny kunskap som en del av vårt uppdrag och detta kommer att struktureras och formaliseras. Det blir också spännande att sätta sig in i ArkDes och Konstrådets roll i myndigheten, och det glädjer mig att diskutera fram teman som vi kan jobba vidare med där. MoMA i New York, M+ i Hongkong, MACBA (Museu d’Art Contemporani de Barcelona) och Museo Reina Sofía i Madrid är några av mina förebilder. Jag vill att Moderna museet ska bli en plats för värme, omtanke och kreativa idéer.
