1 december
Nu är det jul igen! Milou Allerholm öppnar första luckan i Kunstkritikks adventskalender.
Nu är det jul igen! Milou Allerholm öppnar första luckan i Kunstkritikks adventskalender.
Performanceduon Gideonsson/Londré testar kroppens gränser på ett roligt och mödosamt sätt.
Vissa av Mary Ellen Marks bilder är rätt problematiska.
Bildaktivisterna återupptäcks på Centrum för Fotografi i Stockholm.
Det var rekordår, järnridå, Vietnamkrig, Fem myror och Pippi Långstrump. I Kalmar mönstras svenska barntelevision från 1960- och 70-talen.
Konstfacks avgångsutställning organiseras av Curatorlab som har gjort det förbjudna.
Konstnärsgruppen coyotes interventioner vid Slussen är som bäst när de inte har något särskilt att berätta.
Efter att ha varit stängt i två månader öppnar Moderna Museet en John Baldessari-utställning som i stort sett uteslutande refererar till manliga konstnärer.
I Dominique Gonzalez-Foersters och Ari Benjamin Mayers performance blir filmen Farenheit 451 utgångspunkten i en vandring genom Stockholm.
Knappt har vi hunnit ur 1990-talet förrän det ställs ut på museum. Vad var det med Ynglingagatan 1 som gör att det förtjänar en hel retrospektiv på Sveriges största museum?
Uppvuxna med nedmonteringen av välfärdssamhället kommer den yngsta generationen nordiska konstnärer att få det sämre än sina föräldrar. Men är det intressant också som curatoriskt projekt?
– Kunstnernes hus är en fantastisk institution, man känner sig ödmjuk inför dess tidiga historia. Det säjer Mats Stjernstedt som er på plats i Oslo efter nio år på Index i Stockholm.
A K Dolven gir monokromet fingeren – eller heller skuldra.
En mikroudstilling med Kirsten Lockenwitz’ malerier er flygtig, delikat og indadvendt som en klar vinterdags skumring.
Maleriene til Luigi Zuccheri puster uanstrengt i sitt eget selskap.
Hvert eneste penselstrøk i maleriene til Solrunn Rones tar sikte på å komme seg videre og ut av gitte rammer.