Skogen er ikke som den ser ut til å være
Den 13. utgaven av Momentumbiennalen i Moss er noe så sjeldent som en stor mønstring av lydkunst.
Kritik
Drama! Gys! Performance!
Jenkin van Zyls dragcarbaret i ARoS’ nye galleri er, trods alle effekter, en kedelig forestilling.
Krigstyper og fotnoter
I Lene Bergs familie synes en intens, noen ganger også mytoman, fortellerglede å gå i arv.
Ræv på flugt
Humor og undergravende kritik er tilbage på Berlin Biennalen, men udstillingen er bedst, når den er mest alvorlig.
Bildene mumler
Damla Kilickirans utstilling på Hulias går på sansene løs.
Oklarhetens optik
Musée de l’Orangerie i Paris undersöker det suddiga som ett uttryck för motstånd, sorg och visuell fantasi.
Nye forsvindinger
Arven efter danseren Kazuko Tsujimura aktiveres, så hendes drift mod at opløse kroppen bliver en ny slags krop.
Landet i landet
Taterlandet er en sofistikert utstilling om et folk som satte sin ære i å ikke etterlate seg spor.
Under huden
Selvom Louisianas Kaari Upson-udstilling kunne gå dybere, borer værkerne sig stadig ind i kroppen.
Vennejakten
Masterutstillingen fra Kunstakademiet i Oslo løfter frem den gjensidige avhengigheten som er kunstens sosiale fundament.
Helsingforsbiennal i samklang med naturen
På en naturskyddad skärgårdsö visas konst utan påverkan på miljön – och utan onödig domedagsretorik.
Fjällens skönhet
Outi Pieskis hittills största utställning i Sverige är en medryckande men splittrad hyllning till Sápmi.
