Nestegenerasjons dødelighet
En kaffekopp møter høyteknologiske missiler på et messebord i Nikita Teryoshins utstilling på Fotografihuset.
En kaffekopp møter høyteknologiske missiler på et messebord i Nikita Teryoshins utstilling på Fotografihuset.
Frederik Næblerøds ønske om at dominere hele Arken fylder lige så meget som de alt for mange værker. Det fører ikke noget godt med sig.
Tori Wrånes, Klara Kristalova och Benjamin Orlow ställer ut tillsammans i Venedig 2026.
Maja Malou Lyse repræsenterer Danmark på den 61. Venedigbiennale. Den yngste kunstner i Den Danske Pavillon nogensinde.
Åndefotografiet har gjenoppstått i museenes bildebanker.
Charlotte Posenenskes radikale minimalisme blir til pen skulptur på Haugar Kunstmuseum.
Mer Iron Maiden än Aby Warburg när Göteborgs konstmuseum berättar undergångens konsthistoria.
Diamond Stingilys utstilling på Peder Lund vekker en blanding av mildt ubehag og eielyst.
Internasjonalt panel på Kunstnernes Hus i Oslo etterlyste mer solidaritet i kunstfeltet.
Danske curatorn Jacob Fabricius spindel i nätet när två utställningar i Malmö öppnar dörrar i tid och rum.
Frederik Exners Gnomon på Tranen er et hint om, hvor vi skal rette blikket hen, før klimaet kollapser.
Tech-oligarki og nyføydalisme tar knekken på Vesten i kunstner Jakob S. Boeskovs ferske roman.
Allt du behöver för att drömma när Valeria Montti Colque återskapar Chilenska Paviljongen i Stockholm.
Angharad Williams’ tavse filmstribe skærer igennem Simians mørke rum som en lysende antitese til tidens konstante plapren.
Notater fra en kunstkritikers forsøk på å erstatte seg selv med ChatGPT.
Direktør Ingrid Røynesdal forsvarer Nasjonalmuseets uttalelser om kritikeres politiske holdninger.
Ny bok går på djupet med fotografen Christer Strömholms nazistiska historia.
Det nye Hvedekorn ankommer poetisk fornyet med billedkunsten ved sin side og åbner talrige spændende døre. Man savner den ene, hvor håbet om fremtiden findes.
Domedagskonst, en nyintroducerad pionjär och ett illavarslande kulturpolitiskt förslag präglar säsongen.
Den norske kunstvåren har den fyrrige energien til en sitcom fra 80-tallet.
Konstnärer som skapar sina egna möjligheter utanför institutionerna engagerade våra läsare 2024.
Museene får huden full. Her er de ti sakene fra fjoråret som leserne satte størst pris på.
Ansvarlig redaktør for Kunstkritikk, Mariann Enge, om kunsten som fanget følelsen av verden anno 2024.
I år blæste nye vinde ind over Christiania og gav Kunstkritikks redaktør i København håb om, at fornyelsen af dansk kunst en dag kunne udgå derfra.
Sex och död i Helsingfors, meditativt landskapsmåleri i Oslo och en glimt av konstens framtid i Köpenhamn. Konstnären Ernst Billgren ger oss sin topp-tre lista.
En liten nisse som gjemte seg inne i en fontenepumpe ga Kunstkritikks norske redaktør, Stian Gabrielsen, et anfall av nostalgi.
Se hvilke malere, kunstner David Risley mener, var i topform i år.
Nora Arrhenius Hagdahl om ett händelserikt år i Stockholms undre gallerivärld.
Mister Berlin sin posisjon som fristed for kunstnere på grunn av undertrykkelsen av pro-palestinske stemmer? Seks nordiske kunstnere og kuratorer svarer.
Esben Weile Kjær er muligvis et stjerneskud, men hans Solar System i Aalborg består af rottebefængte ruiner, mutationer og falske diamanter. Er der substans i hans solsystem?
Regeringens plan att förvandla Moderna Museet till en myndighetskoloss är ogenomtänkt och vårdslös.
En kaffekopp møter høyteknologiske missiler på et messebord i Nikita Teryoshins utstilling på Fotografihuset.
Thora Dolven Balke og Lila de Magalhães skaper en helhet som skjærer i øynene på Entrée i Bergen.
Det private er poetisk i Lene Adler Petersens tidsløse fotografier af samhørighed og fremmedgørelse.
Se opptak av Susanne Christensen, Nicholas Norton og Kristian Vistrup Madsen i samtale med redaktør Stian Gabrielsen.
Når forestillingerne om kunstens autonomi og forfatterens død er kørt på lossepladsen, er der bare den nøgne afsender tilbage.
Kritikerna måste frigöra sig från de administrativa intressen som kidnappat konsten.
Norske kunstkritikere kan takke et kollektivt fravær av risikovilje for sin marginale rolle i offentligheten.
Brukerideologiens besettelse med distribusjon og relevans gjør at kunstkritikken mister fotfestet. Det er et problem for kunsten også.
Magtkritik eller shitstorm? Debatten om Sophia Kalkaus Zygote viser, at problemerne ved at tale om kunsten i det offentlige rum rækker langt ind i kunstkritikken.
