Osaliga andar
Fatima Moallin har hyllats för sina storskaliga teckningar och performances. Nu närmar hon sig måleriet i ett mognare men alltjämt sökande arbete.
Fatima Moallin har hyllats för sina storskaliga teckningar och performances. Nu närmar hon sig måleriet i ett mognare men alltjämt sökande arbete.
Historiens gjenferd inntar vitneboksen i Anders Sunnas utstilling på Nitja.
Gjør Fatou Åsbakk et forsøk på å fornye institusjonskritikken, eller bare hacke oppmerksomhetsøkonomien?
Anna Odells nya verk utgår från när hon som ung hade en relation med sin vårdare och blev gravid, men den häpnadsväckande berättelsen är inte verkets kärna.
Mikkel McAlindens forsiktig manipulerte landskapsbilder får det til å gå trill rundt for blikket.
Carlos Amorales’ sommerfugle på Brandts letter ikke rigtig.
Ekstremt mange ting tilsat ekstremt mange ord gør det svært at skimte (og anvende) kreativiteten i Louisianas temaudstilling om netop kreativitet.
Bildene til Knut Ivar Aaser insisterer hardnakket på skjønnhetens og håndverkets egenverdi.
Hos Vibeke Tandberg er det showmanship som skiller menneskene fra dyrene.
Adam Ytterbergs virtuosa publikfrieri låter CF Hills besökare känna sig upplysta utan att behöva vara det.
Med nedtonet og overvældende præcision blotlægger Henriette Heise, hvordan tid og lidelse opfører sig cirkulært.
Ayman Alazraq viser at Israels stadige rasering av palestinske arkiver har til hensikt å frata palestinerne deres identitet og historie.
Copenhagen Contemporary iscenesætter grønlandsk samtidskunst som var det debatindlæg, snarere end billedkunst.
Marknadens grepp om kulturen hårdnar, samtidigt som motståndet mot kommersialismen försvagas. På söndag är det val i Sverige.
For Maritea Dæhlin er gesten av større betydning enn ordet som betegner den.
Parterapi på Statens Museum for Kunst har meget imod sig, fra kommunikationsafdeling til pladsmangel. Heldigvis er kunstnerne bag vant til at kæmpe.